Kravlös visuell joyride
Pappa tog med mig på cirkus en gång. Jag vill minnas att jag hade en känsla av att han ville visa mig något som var väldigt häftigt när han var liten. För mig måste det ha varit tråkigare än barnprogram med kinesiska skuggspel.
Jag kommer ihåg några fläckiga hästar men själva föreställningen har jag inget minne av. På senare år har jag mest tänkt på cirkus som något folk på fotoskolor tar svartvita grovkorniga bilder av.
Läs hela inlägget här »