Han skräms inte längre. Från alienerad cyberpunkare har hackaren utvecklats till en rätt alldaglig figur som tankar ner Shakiralåtar på Internet utan att betala för sig, skriver Oivvio Polite.
VILL DU SPELA SCHACK eller globalt termonukleärt krig? Det var frÃ¥gan som militärdatorn WOPR ställde till hjälten i “Wargames” (1983). I tron att han spelar ett oskyldigt spel är den unge hackaren pÃ¥ vippen att starta ett tredje världskrig.
“Wargames” var bara en i raden av filmer som levde pÃ¥ vÃ¥r rädsla för kalla krigets terrorbalans, men som en film om vÃ¥rt förhÃ¥llande till datorer introducerade den nÃ¥got nytt. Miman, HAL och andra tidiga datorsjälar var avgränsade subjekt placerade i en oklar framtid. “Wargames” höll sig helt och hÃ¥llet i sin samtid, eller om man sÃ¥ vill, i en framtid som redan anlänt. IBM hade nyligen lanserat den första riktiga persondatorn. KodlÃ¥s, bankomater och streckkoder höll pÃ¥ att skaffa sig hemortsrätt. Den digitala tekniken hade börjat växa in i väggarna och satte oss i förbindelse men en allestädes närvarande dator.
“Wargames” satte fingret pÃ¥ denna teknologiska animism och introducerade hackaren som en samtida schaman. Han kunde ändra sina skolbetyg eller starta ett kärnvapenkrig genom att vissla i en telefonautomat. “Wargames” talade om för oss att vi snärjt in oss i vÃ¥r egen skapelse men att det finns en oskyldig pojke som kunde rädda oss. Han dyker sedan upp i en rad filmer under 80- och 90- talen, frÃ¥n “The terminator” till “The matrix” .
Nu är det inte alltid att pojken är god. Den som kan tämja det elektroniska vilddjuret utgör själv en fara. När Internet ett decennium efter “Wargames” blev en angelägenhet för envar hamnade hackaren Ã¥ter i rampljuset. Denna gÃ¥ng som nÃ¥gon som kan ta sig in i din dator, stjäla ditt kreditkortsnummer och lämna dig med en tom hÃ¥rddisk.
Amerikanen Kevin Mitnick levde myten om den allsmäktige hackaren. Han hade turen eller oturen att göra det i en tid dÃ¥ sagor om hackare var hÃ¥rdvaluta. Den 4 juli 1994 var FBI:s fruktlösa jakt pÃ¥ den 30-Ã¥rige Mitnick huvudnyhet i New York Times. Ett par Ã¥r senare infÃ¥ngades Mitnick och dömdes till ett mÃ¥ngÃ¥rigt fängelsestraff för att olovligen ha tagit sig in i andras datorer. När domen kom hade Mitnick fortfarande nyhetsvärde. New York Times-reportern som skötte Mitnickbevakningen kunde ännu göra sig en rejäl hacka pÃ¥ boken och filmen om Mitnick. Men när “cyberrymdens mest eftersökte hackare” i höstas försattes pÃ¥ fri fot var det knappt ett ämne för notiser.
Vad är det som hänt sedan 1994? I dag är vÃ¥rt liv mycket mer sammanvävda med de onda maskinerna. Eventuella überhackare borde ha större makt över vÃ¥rt liv än vad de hade för tio Ã¥r sedan. Trots det verkar hackaren inte vara särskilt skrämmande längre. SÃ¥ här i efterhand kan man med säkerhet säga att Mitnicks straff blivit mildare om rättegÃ¥ngen hÃ¥llits i dag. Förmodligen hade han aldrig hamnat inför rätta eftersom de polisära resurserna inte satsats pÃ¥ att infÃ¥nga honom. Kanske hade han aldrig ens begÃ¥tt brottet om han var tio Ã¥r yngre. MÃ¥nga av dem som för tio Ã¥r sedan skulle ha intresserat sig för hitta säkerhetsbrister i andras datorer sugs i dag upp av rörelsen kring fri mjukvara och “upproret” mot Microsoft.
Efter Napster begår vi lite till mans brott framför datorn. Hackaren som en gång hade makt över liv och död har reducerats till någon som tankar hem Shakiralåtar utan att betala för sig. När begreppet datavirus dök upp förde det tankarna till hiv. I dag har det samma skrämselvärde som en förkylning. Det är inte värre än att man får ett par om året.
Genom Ã¥ren har Mitnick lyckats kränga en gammal TRS-80 och lite annan Mitnickiana pÃ¥ Ebay. Andra har tjänat betydligt mer pÃ¥ att sälja historien om honom. I ett försök att mjölka sitt eget varumärke har Mitnick givit ut en bok om datasäkerhet och den mänskliga faktorn. “Bedrägerihandboken” är en mördande trÃ¥kig samling historier om hur beräknande hackare lurar godtrogna kontorister att lämna ut känslig information.
Den som vill hitta en väg in i ämnet säkerhet och datorer finner en utmärkt introduktion i Bruce Schneiers “Secrets and Lies”. Mitnicks grundtanke att säkerhet är en kultur snarare än en produkt kommer direkt frÃ¥n Schneier. Det enda läsvärda kapitlet i Mitnicks bok, “Kevin´s Story”, innehÃ¥ller författarens egen version av historien om honom. Som en juridisk försiktighetsÃ¥tgärd ströks det före publicering, men finns förstÃ¥s för gratis nedladdning pÃ¥ Internet.
Kevin D Mitnick
Bedrägerihandboken
(The Art of Deception) Övers. Jerker Theorell Pagina
Dagens Nyheter
Recent Comments