Efter några år som avdelning i nu nedlagda SvartVitt har Expo återuppstått som egen tidskrift. Den självpåtagna uppgiften är fortfarande att hålla ett vakande öga på den svenska extremhögern och andra grupper som är ute i samma tassemarker. Först ut är ett nummer om våld och hets mot homosexuella.
Som alltid är Expo rätt trÃ¥kig läsning. Här och var kan man avnjuta den högerextrema propagandan som politiskt pekoral. I detta nummer finns en bild frÃ¥n nationaldemokraterna av ett gräsandspar. Rubriken lyder “Homosexuality is abnormal”. Annars bjuds läsaren pÃ¥ detaljerade redogörelser för vad som stÃ¥r om homosexuella i extrempartiernas program, reportage frÃ¥n nationaldemokraternas demonstration i Filipstad och ingÃ¥ende rapporter om de senaste interna stridigheterna inom Sverigedemokraterna.
Att Expo är trÃ¥kig hindrar den inte frÃ¥n att vara angelägen. När nationaldemokraterna delar ut flygblad pÃ¥ min gata är jag tacksam för att det finns en organisation pÃ¥ behörigt avstÃ¥nd frÃ¥n bÃ¥de Säpo och AFA som sätter extremhögern under luppen. Expo är mina ögon ute i den oländiga trakt där folk snackar raskrig och judemakt. Om “de nationella” är i färd att producera en Haider sÃ¥ kommer Expo att skriva om det innan vederbörande ens hunnit knyta slipsen.
Röda korsets ungdomsförbund driver sedan några år Quick Response med uppgiften att granska nyhetsrapporteringen om flyktingar och invandrare. När journalister okritiskt förmedlar uppgifter från exempelvis Sverigedemokraterna eller på andra sätt inte sköter sitt jobb skall QR vara där och peka ut bristerna. De gör det bra men alldeles för sällan. En gång i månaden dyker en ny artikel upp på QR:s sajt.
SÃ¥ledes har de ocksÃ¥ misslyckats med sin uppgift att “skapa en diskussion om hur nyhetsrapporteringen ser ut”. För att lyckas med det skulle det inte bara krävas högre utgivningstakt utan ocksÃ¥ en mer offensiv attityd.
Såväl Expo som QR har ett självklart existensberättigande. Deras problem tycks mest handla om ekonomiska resurser. Expo finansieras delvis genom en donationsfond, men lever framför allt för att redaktionen arbetar mot låg eller ingen betalning.
Ett sätt att säkra kontinuiteten för publikationer som dessa skulle vara ett kraftigt utökat kulturtidskriftsstöd. Ett par hundra tidningar skall årligen dela på tjugo miljoner. Skall pengarna tas ur kulturbudgeten ligger de stora institutionsteatrarna, som får ett par hundra miljoner vardera, bra till.
Dagens Nyheter
Recent Comments