Efter en intensiv första dag genomgick festivalen till torsdagen en
tempoväxling. Sarbands medlemmar har sitt ursprung utspritt över. Europa
och Orienten. De spelar medeltida sefardisk musik uppbyggd kring
berättelser som förvaltats av en muntlig tradition. Efter utdrivningen
ur Spanien spreds de sefardiska judarna till länderna kring medelhavet
och sångerna de tog med sig utvecklade sig i olika riktningar.
Sarband blandar och ger. Första versen kan komma från Bulgarien och
nästa från Algeriet. Mellan sångerna ger man publiken utförliga
libretton. Oftast handlar det om spanska kungligheter.
Min favorit är den om den spanske kungen, hans drottning och dennas moriska slav Girineldo. Drottningen förälskar sig i sin slav och ber honom komma till hennes rum. De tillbringar natten tillsammans. I det ursprungliga slutet återvänder kungen och skär huvudet av Girineldo. Detta föll inte sefarderna på läppen, som i näst sista versen ersatte drottningen med en prinsessa och lät kungen bli lycklig över att hans dotter funnit en stilig fästman. Han erbjuder Girineldo prinsessan och halva kunga riket. Men så kommer det bittra slutet ändå. I sista versen förklarar Girinaldo att han en gång svurit att aldrig äkta en kvinna han lägrat.
Utan koppling till Orientfestivalen men väl till Orientens sagor presenterar Ordfront Magasins senaste nummer en underbar läsbilaga om Tusen och en natt. Sigrid Kahle redogör för de olika europeiska översättningarna, deras inbördes förhållande och hur de påverkat europeiskt berättande. Bengt Anderberg bidrar bland annat med två nyöversatta sagor som även innehåller de erotiska passager vår barndoms utgåvor censurerade.
Expressen