Ett av de grövsta övergreppen på vårt språk var införandet av ordet "prisfest". Det hör till samma kategori brott som jingeln "Felix gör det goda godare.", eller "Kom till McDonalds vi ger mer". Dessa två satser har infekterat mig och jag kommer på mig själv med att nynna dem, oftast i stressade situationer. Inte ens en populärkulturforskare kan någonsin få det till att denna "litteratur" är jämförbar med västerlandets litterära klassiker. Att gå på "prisfest" kommer aldrig att vara del av en motkultur och att vissla jinglar kommer aldrig att vara en oppositionell läsning.
I går var det prisfest av det slag där man får pengar i stället för att bli av med dem. Förutsatt att man tar priset alltså. Pilot delade ut sitt årliga pris, som gick till konstkritikern Ulf Linde. Evenemanget, som gick av stapeln på Grand Hotel var mycket populärt, om än garanterat högkulturellt.
Horace Engdahl har efter Per Wästberg övertagit uppgiften att leda juryns arbete och hålla ett tal om pristagaren. Linde och Engdahl är svensk modernism respektive postmodernism personifierade.
Linde har vid något tillfälle (kanske vid en massa tillfällen) sagt att han som kritiker fokuserar konstnären och dennes verk, inte vad några filosofer i Paris säger. Engdahl är en av dem som introducerat dessa filosofer för en svensk publik. Så lite förvånande är det att han ger Linde priset. Å andra sidan hör Engdahl till dem som lyft fram kritikern som en artist i egen rätt. Han höll ett briljant tal om Lindes gärning. Vad Linde sa vet ni redan eftersom det stod här på sidan i går.
I Stadshuset delades ett annat slags pris ut, eller vad man skall kalla det för. Stockholmare som förvärvat svenskt medborgarskap under 1996 fick ett "minnesbevis". Varför det heter minnesbevis vet jag inte men det är i varje fall ett papper med ens namn på som läggs i ett kuvert. Nästan som ett betyg fast utan siffror. Det hela var nästan precis som en skolavslutning, en formativ erfarenhet för alla svenskar. En kommungubbe som såg ut ungefär som en rektor höll ett tal som var tråkigare än sjövädersrapporten och en barnkör sjöng om fred i världen.
Nästan år kan de hyra in Horace i stället och låta honom köra Pilottalet i repris, så får de nya medborgarna ta del av svensk kultur värd namnet.
Expressen