Från en slavtid

Olaudah Equiano föddes i mitten av 1700-talet i Västafrika. Han föddes fri. Att säga så låter lite patetiskt. Associationerna går till Lejonet Elsa, född fri, tårdrypande Disneyfilmer och Kevin Costner som citerar amerikanska konstitutionen.

I tioårsåldern blev Equiano tillfångatagen av afrikanska slavhandlare som snart sålde honom till europeiska dito. Han var slav. I dag använder vi ordet slav till lite av varje: kontorsslav, modeslav, herre-slav dialektik, löneslav, slav under sina laster. Till den ursprungliga innebörden har vi inte längre tillgång. I ordboken under slaveri:

(system med) personlig ofrihet och rättslöshet mest hist.

Och under slavhandel:

handel med slavar mest hist. vit slavhandel bortförande av unga kvinnor till utländska (arabiska) bordeller.

Vi har i dag en tydligare uppfattning om det historiskt perifera fenomen som kallas vit slavhandel än om negerslaveriet. Det säger förstås något om Västerlandets självbild, men framförallt markerar det ett historisk avstånd.

I dag kan vi tänka på olika grupper som i praktiken rättslösa. Ett filippinskt hembiträde i väst utan uppehållstillstånd har inte mycket att sätta emot om hon blir misshandlad eller sexuellt utnyttjad av sin arbetsgivare. Hennes materiella livsvillkor kanske inte skiljer sig mycket från negerslavarnas.

Men jag vill ändå tro att det betyder något att i juridisk bemärkelse vara en fri människa, att det finns en väsentlig skillnad mellan att bli exploaterad och att vara ägd.

Någon i en lång rad av ägare gav Equianos namnet Gustav Vasa. I hans självbiografi, som första gången utkom 1789, ges den moderna läsaren en mer ingående beskrivning av slavverkligheten.

Därmed inte sagt att den moderna läsaren egentligen förstår mer av vad det innebär att vara någon annans egendom. Men det är intressant att upptäcka den egna oförmågan till förståelse. Den oförmågan säger något om hur grundläggande självbestämmanderätten är för oss, att vår frihet är så stor och rörande att inte ens Kevin Costner kan gestalta den.

I övrigt är boken intressant som en studie i den tidiga rasism som är ursprunget till dagens situation.

Den amerikanska rasismen av i dag är gammal och trött. Den är internaliserad både av självförebrående vita och självhatande svarta. Den är ett oläkt sår från en tid då rasismen hade ett tydligt ekonomiskt motiv, från en tid då den var viril, då det brutala förnekandet av mänskliga rättigheter föregick den rasistiska idébyggnaden.

Allt detta och annat som är intressant för en modern läsare skymtar tyvärr bara i en bok som mest handlar om författarens väg till Gud, skeppsbrott och hur man fångar isbjörnar. 272 kronor är den faktiskt inte värd.

Gustavus Vassa, afrikanen.

En slavs berättelse

Övers: Jan Anders Olsson

Ordfront

Expressen