Ungefär en procent av världens befolkning befinner sig på flykt från sina hem. Mer än fyrtio miljoner världen över är gästarbetare. Den internationella omflyttningen av människor och människors omflyttning av nationer är utan tvekan en av vår tids stora frågor.
I Sverige har detta världens tillstånd genom nationell självupptagenhet filtrerats ner till att handla om en enda sak: "De kommer till vårt land". Ordet "flyktingström" indikerar i sig hur missförstådd den globala flyktingsituationen är. En ström är ett vattendrag, den har riktning, början och slut. Som om det fanns en pipeline mellan Sverige och det andra landet. "Flyktinglabyrint" vore mer träffande.
Redan själva programidén för P1s nya serie Invandrarstäder utgör ett befriande brott mot denna nationella trångsyn. Ett stort antal städer där den internationella rörligheten satt sina spår kommer att porträtteras.
Bosniska Banja Luka var först ut i tisdags kväll (repris 7/7). Karine Mannerfält gick runt i staden och pratade med inflyttade serber som bor i fördrivna muslimers hem och med muslimer som blivit kvar.
Tyvärr var programmet lite P1-släpigt. Kanske hade det blivit mer spännande om Mannerfält arbetat med tolk istället för att hålla sig till engelska. Att låta intervjupersoner uttrycka sig på ett språk de bara halvt behärskar är alltid att göra dem hälften så intelligenta.
Jag hoppas i vart fall mycket på denna serie.
Expressen