Kulan. Kvinnotorsk

I näst senaste numret av Amelia har det mellan makeuptipsen och mammareportagen slunkit in en artikel rubricerad "Varning för semestergigolon", illustrerad med ett fotografi av en svart man och en vit kvinna på väg upp ur havet.

"De karibiska männen", får vi veta "är svenska mäns absoluta motsats; muskulösa tvättbrädsmagar, skulpterade armmuskler, bländvita leenden, livsglädje och mörka ögon. Livet är en fest. Reggae-musiken dånar, kroppar dansar, svetten rinner, solen skiner, havet rullar in i mjuka vågor över vita sanddyner. Och lukten av sex går nästan att ta på."

Men man ska passa sig. Svenska Marie, till exempel, hon passade sig inte. Henne gick det illa för.

Hon skaffade barn med en "charmerande kille från Tobago". Han lämnade henne ensam i Sverige med barnet och hon skickade pengar till Tobago. Senare visade det sig att han hade flera guldhönor runtom i Europa.

Man kan också hamna i en kulturkrock. Det är farliga grejer.

På bara två sidor lyckas artikelförfattaren få med hela batteriet av oförenliga stereotyper om svarta.

De är översexuella lättingar som slår dank i solen. Denna paradisiska tillvaro gör de allt för att komma bort ifrån, bort till Sverige där de kan lura goda Amelialäsande svenskor på pengar. Och den starka svarta kvinnan bär med ro det tunga lasset.

Inte ett ord sägs om att det kan föreligga moraliska hinder för att köpa människor. Ingenting om att kvinnor som köper sex gör sig skyldiga till samma exploatering som manliga torskar. Det är som att läsa en guide för pedofiler som varnar för att barnen kan ha smittkoppor.

Gå och vaska din mun med sulfa, Amelia.

Expressen