Efter några år som avdelning i nu nedlagda SvartVitt har Expo återuppstått som egen tidskrift. Den självpåtagna uppgiften är fortfarande att hålla ett vakande öga på den svenska extremhögern och andra grupper som är ute i samma tassemarker. Först ut är ett nummer om våld och hets mot homosexuella.
Som alltid är Expo rätt tråkig läsning. Här och var kan man avnjuta den högerextrema propagandan som politiskt pekoral. I detta nummer finns en bild från nationaldemokraterna av ett gräsandspar. Rubriken lyder "Homosexuality is abnormal". Annars bjuds läsaren på detaljerade redogörelser för vad som står om homosexuella i extrempartiernas program, reportage från nationaldemokraternas demonstration i Filipstad och ingående rapporter om de senaste interna stridigheterna inom Sverigedemokraterna.
Att Expo är tråkig hindrar den inte från att vara angelägen. När nationaldemokraterna delar ut flygblad på min gata är jag tacksam för att det finns en organisation på behörigt avstånd från både Säpo och AFA som sätter extremhögern under luppen. Expo är mina ögon ute i den oländiga trakt där folk snackar raskrig och judemakt. Om "de nationella" är i färd att producera en Haider så kommer Expo att skriva om det innan vederbörande ens hunnit knyta slipsen.
Röda korsets ungdomsförbund driver sedan några år Quick Response med uppgiften att granska nyhetsrapporteringen om flyktingar och invandrare. När journalister okritiskt förmedlar uppgifter från exempelvis Sverigedemokraterna eller på andra sätt inte sköter sitt jobb skall QR vara där och peka ut bristerna. De gör det bra men alldeles för sällan. En gång i månaden dyker en ny artikel upp på QR:s sajt.
Således har de också misslyckats med sin uppgift att "skapa en diskussion om hur nyhetsrapporteringen ser ut". För att lyckas med det skulle det inte bara krävas högre utgivningstakt utan också en mer offensiv attityd.
Såväl Expo som QR har ett självklart existensberättigande. Deras problem tycks mest handla om ekonomiska resurser. Expo finansieras delvis genom en donationsfond, men lever framför allt för att redaktionen arbetar mot låg eller ingen betalning.
Ett sätt att säkra kontinuiteten för publikationer som dessa skulle vara ett kraftigt utökat kulturtidskriftsstöd. Ett par hundra tidningar skall årligen dela på tjugo miljoner. Skall pengarna tas ur kulturbudgeten ligger de stora institutionsteatrarna, som får ett par hundra miljoner vardera, bra till.
Dagens Nyheter