En professor på Konstfack driver en hård linje om könskvotering - till männens fördel. En kvinnlig ledamot i skolans antagningsgrupp anser att metoden är diskriminerande.
En konflikt om könskvotering har blossat upp på Konstfack. Det är
ledamöterna i antagningsgruppen till institutionen för grafisk design
illustration (GDI) som inte kan komma överens. Av de kvalificerade
sökandena är i år en större andel kvinnor, men professorn och prefekten
Andreas Berg vill anta lika många manliga som kvinnliga studenter.
Andra i antagningsgruppen, bland andra lektor Nina Ulmaja, tycker att
Andreas Berg driver en linje som riskerar att bli könsdiskriminerande.
- Vi måste ta hänsyn till många faktorer i antagningsprocessen men när vi jämför likartade sökanden så får inte könet vara avgörande. Det får inte vara lättare att komma in på GDI för att man är man.
Konstfack har en jämställdhetsplan som säger att man skall eftersträva en könsfördelning med högst 60 och lägst 40 procent av vartdera könet. Nina Ulmaja tycker att antagningsgruppen skall hålla sig till det.
- Inom de ramar som jämställdhetsplanen ställer upp skall vi välja de mest kvalificerade och lämpade. Den linje om 50/50 som Andreas Berg driver är helt och hållet hans eget påfund och har ingen förankring i resten av antagningsgruppen eller på skolan i övrigt. Tidigare år när vi antagit fler män än kvinnor har principdiskussionen om 50/50 inte kommit upp.
Andreas Berg ser annorlunda på hur antagningen skall gå till.
- Det handlar om mycket mer än att välja ut de bästa sökandena. Det är över huvud taget svårt att definiera vad som är bäst. Vi får in flera hundra ansökningar och gör ett urval av personer som vi bedömer är kvalificerade för att gå utbildningen. Bland dessa väljer vi sedan ut en grupp som vi tror kommer att fungera bra tillsammans och som vi tror att vi är kompetenta att undervisa.
Konstfack har under de senaste åren kritiserats för att vara mycket mansdominerad, med en kraftig övervikt av manliga lärare och professorer som premierar manliga studenter. Andreas Berg tycker att skolan har större problem med social snedrekrytering.
- Klass är ett större problem på Konstfack än kön och etnicitet. Vi har ungefär 30 procent elever med invandrarbakgrund, men i likhet med våra andra studenter kommer de flesta från välutbildad medelklass. Vill man vara elak kan man säga att vi kvoterar in lantisar, folk som inte gått de förberedande konstskolorna i Stockholm, som inte vet vad som är inne i konstvärlden utan skickar in arbetsprover med alver och drakar. De skall också få plats på Konstfack. Om jämställdhetsplanen förordar 60/40 så antar jag att jag är mer ambitiös än den.
Marie Nordström är jurist hos jämställdhetshetsombudsmannen som är tillsynsmyndighet för lagen om likabehandling av studenter och sökande till högskolan. Hon tror att det kan bli ett problem för Konstfack att antagningsprocessen saknar fastslagna kriterier.
- Lagen tillåter positiv särbehandling om skolan har en policy att uppnå en jämn könsfördelning, men meritskillnaderna får inte vara för stora. Om vi, i det här fallet, skulle få in en anmälan från en kvinna som inte blivit antagen så tittar vi på meritskillnader mellan henne och de män som antagits. Om vi anser att meritskillnaderna är för stora så måste skolan visa att de inte agerat diskriminerande. Om de arbetar mycket med subjektiva kriterier så kan det bli svårt för dem att visa det.
Dagens Nyheter