Trots IT-yrans spådomar om e-bokens framtid dominerar pappersboken fortfarande totalt. Men nu börjar den elektroniska litteraturen sakta att ta form, skriver Oivvio Polite.
Den nakna kockens nya bok damp ner i e-posten. På något sätt skall den ha kommit på villovägar från förlaget och hamnat i fildelningsnätverken innan den nådde bokhandlarna.
Nästa brev i inkorgen avslöjade kokboken som en bluff. Någon har saxat recept ur Jamie Olivers gamla kokböcker och försett dem med ett nytt omslag. Men kokboken på villovägar hade mycket väl kunnat vara äkta.
När senaste Harry Potter-boken släpptes i somras dröjde det inte mer än 24 timmar innan den blivit inskannad och utlagd på nätet. Terry Pratchett, Douglas Adams och andra författare med nördgenomslag är väl representerade i Bittorrent och Direct Connect, som både ljudböcker och e-böcker.
När IT-bubblan var som mest skimrande förutspåddes pappersboken en snar framtid som museiföremål. På Microsoft satte man 1999 upp en rad datum för e-bokens framtida utveckling. 2002 säljs eller bortskänkes en miljard e-böcker.
2008 har e-boksförsäljningen hunnit i kapp pappersboken.
Nu skriver vi 2004 och e-bokens försäljningssiffror mäts inte ens i promille av den totala bokförsäljningen. Trots det verkar det som om e-boken, i likhet med mycket annat som predikades för fem år sedan, så sakteliga börjar bli verklighet. Formerna är bara inte så storslagna som profeterna utlovade.
Sedan 1998 har svenskarna köpt 600 000 handdatorer, vilket betyder att det i dag finns en bärbar läsenhet med stor spridning. I dagarna har teknikjätten Sony lanserat den första kommersiella produkten som använder det elektroniska bläck som i ett decennium omtalats som e-bokens heliga graal. Flera svenska universitetsbibliotek är anslutna till de amerikanska e-biblioteken Ebrary och Netlibrary som samlar tiotusentals volymer akademisk litteratur. Några universitet har också börjat göra delar av kurslitteraturen tillgänglig digitalt.
De ickekommersiella projekt som tar fram fria digitala utgåvor av klassiker arbetar enträget vidare. Amerikanska Projekt Gutenberg har sprängt tiotusentitlarsvallen. Svenska Projekt Runeberg räknar 170 000 faksimilsidor.
Den kommersiella utgivning som riktar sig till privatpersoner vädrar också morgonluft. Hos de amerikanska internetbokhandlarna är e-utgåvorna visserligen legio, men försäljningen står och stampar, kanske för att e-utgåvan ofta kostar nästan lika mycket som pocketen.
Efter några år av uppköp, sammanslagningar och nedläggningar har också den svenska kommersiella e-boksutgivningen funnit sin form. Företaget Elib, delägt av Natur och Kultur, Piratförlaget och Adlibris, står kvar som ensam spelare på e-boksmarknaden.
Elibs roll kan närmast jämföras med bokdistributörens. Förlaget lämnar ett manus till Elib. Manuset konverteras till ett e-boksformat som kan läsas i datorer, handdatorer och en del avancerade mobiltelefoner. Den färdiga e-boken läggs in i Elibs server. Till servern ansluter sig internetbokhandlare och folkbibliotek. I dag är 92 bibliotek anslutna.
Det främsta hindret för ett bredare genombrott tycks vara antalet tillgängliga titlar. I dag har Elib mindre än 500 i sin katalog. Enligt marknadschef Py Sandell är det framför allt rättighetsförhandlingar som stoppar upp.
- Författarna är positiva till elektronisk utgivning men de elektroniska rättigheterna är på de flesta håll inte inkluderade i förlagens standardavtal utan måste förhandlas separat.
Under 2002 laddades drygt 20 000 böcker ner från Elibs server. Under förra året hade siffran ökat till drygt 50 000. Men bara en bråkdel utgjordes av försäljningar. Majoriteten av nedladdningar är utlån via bibliotekens hemsidor.
Det verkar alltså som om Elib genom bibliotekens försorg lyckats med det svåra konststycket att ta betalt för innehåll som distribueras över nätet. Men denna ekonomiska modell är behäftad med flera problem.
Om biblioteksutlåningen verkligen tar fart kommer kommunerna, som står för notan, att dra i nödbromsen. Samtidigt är det svårt att se att försäljningen skulle ta fart så länge läsarna kan låna böckerna gratis. En köpt pappersbok har flera fördelar framför en lånad, medan priset är den största skillnaden mellan en köpt och en lånad e-bok.
Försvinner å andra sidan gratislånen kommer problemen med piratkopiering som ett brev på posten. En dvd rymmer ett par hundra hyllmeter och de kopieringsskydd som Elib använder har redan forcerats.
Gudrun Carlsson, 60 år och sjubarnsmor, är en typisk svensk e-boksläsare såtillvida att hon är medelålders och läser mycket pappersböcker, atypisk såtillvida att hon är kvinna.
- Jag lider av fibromyalgi. För mig är det jobbigt och smärtsamt att hålla upp en tung bok en längre tid. Då läser jag hellre i min älskade Powerbook, där jag vänder sida med en knapptryckning.
Gudrun Carlsson är också representativ för e-boksläsarna och i så mån att skärmläsningen inte förändrat hennes läsvanor. De som för något decennium sedan sjöng hypertextens lov, siade om den linjära textens död och utlovade förändrade relationer mellan författare, förläggare och skribent har än så länge inte fått rätt.
Utlåningen av e-böcker följer utlåningen av pappersböcker och det är deckaren, den linjära texten framför andra, som ligger i topp. Gudrun Carlsson säger att hon gillar böcker som hon kan flytta in i.
- Just nu sparar jag till en projektor så att jag kan ligga i sängen och läsa böckerna projicerade i taket.
Trots att hon är en storkonsument har hon inte köpt mer än ett par e-böcker. Framför allt är det de höga priserna som sätter stopp.
- En e-bok skall inte kosta mer än ett par tior. Helst borde de vara gratis.
Förlagen skulle kunna använda e-boken som en marknadsföringskanal för pappersböcker. Pappersboken kommer ju inte att försvinna som vissa trodde för några år sedan.
Kanske är det just den här sortens nytänkande kring bokens ekonomi som krävs för att e-boken skall hitta en större publik.
Dagens Nyheter